Om

Stockar och det liv de lever i dagens samhälle.

Presentation

Senaste inlägg

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Helt på svenska!
Börja blogga hos oss.
Skapa din blogg!

Att behandla stockar fel

Hej alla pers!

Kingi är som sagt ute på en längre vandring och har inte haft någon möjlighet till att skriva något på ett tag. Själv har jag inte pallat men nu tänkte jag ta itu med denna här bloggen och skriva något.

Jag är, som ni kanske vet, en av få människor som erkänner levande stockars existens. Allt som allt finns det kanske ett tjugotal stocktroende människor på hela vår platta jord. Jag känner därför att det är min plikt att arbeta för att stockar ska accepteras och behandlas väl. Därför tänker jag nu skriva något om detta ämne.

I vår tid talas det väldigt mycket om diskriminering, rasism, jämställdhet och liknande. I varenda gathörn ropar folk ut vad de tycker, tänker och känner. Bland dessa tusentals, ja miljontals röster finns det inte en enda som säger något (positivt) om stockar. Jag har i alla fall inte hört något om dem.

Man undrar ju. Vad är det egentligen som gör att vårt samhälle tillåter sig att behandla stockar som de gör?

Är det för att de pratar ett annat språk än vi? Eller för att de inte ser ut som alla andra? Kanske för att deras kultur och traditioner inte passar in i vårt pk samhälle?

Jag vet faktiskt inte. Jag tycker i alla fall det är väldigt upprörande att stockar behandlas som de gör. Att människor som säger sig främja integration, jämställdhet och allas lika värde samtidigt kan behandla stockar som material, bränsle och liknande är ofattbart. Ni kanske skulle ta och se över vad era värderingar innebär.

Innebär integration att stänga ute stockar från vår kultur och all gemenskap med oss? Innebär jämställdhet och lika värde att trakassera, plåga och i vissa fall även MÖRDA ett underlägset folk? Skulle inte tro det.

Den som behöver ta åt sig må ta åt sig vad jag nu skrivit. Övriga kan glömma allt i detta inlägg. Ha en underbar dag så hörs vi antagligen någon gång.

Ha de gött!

Med vänlig hälsning

Ida och Kingi

Stock-högtiden Noppikita

I måndags var det den 16 januari, dagen då stockhögtiden Noppikita (Snöänglar) firas. I det här inlägget kommer jag att berätta dels om hur jag själv firade högtiden och dels lite mer djupgående fakta/historik.

Jag började firandet efter skolan. Tillsammans med min mycket kära vän Lydia gjorde jag de förberedelser som krävs. Krans av järnek bands, snösoppa kokades och allt nödvändigt material samlades ihop och lades ner i korg samt Ica-kasse. 

Vi gick sedan upp till ekebacken där vi tillsammans med Gammelstocken (som bor där) avnjöt en intressant måltid bestående av snösoppa samt tilltugg. De levande ljusen bidrog till en utmärkt Noppikita-stämning.

När den intressanta måltiden var över, packade vi ihop vårt pick och pack, tog varsitt ljus och började vandringen mot stocken vid kyrkan för att tillsammans med henne avsluta dagen med den klassiska snöängelstävlingen. Resultatet blev oavgjort och de båda vinnarna (jag och Lydis) krönte varandra med kransar av järnek (mycket vackra skapelser). 

Enligt mig blev firandet mycket lyckat och jag ser fram emot nästa högtid,

Nu till lite fakta om Noppikita:

1. Noppikita firas den 16 januari som också är (nästan) precis i mitten på vintern.

2. Firandet var från början egentligen mest till för barn. Anledningen till detta är att barn som hade släktingar som var ute på vandring skulle glömma sin saknad och ha riktigt roligt.

3. Det första Noppikita-firandet tros ha ägt rum år 1436 f.kr.

4. De stockar som är ute på vandring firar vanligtvis inte högtiden.

5. Noppikita är den enda högtiden som kräver snö.

6. Snösoppa, som är den traditionella rätten på Noppikita, görs på smält snö men förutom det har den inga bestämda ingredienser.

7. På vissa platser anordnas fackeltåg. Dessa är mycket populära och har du tur kan du den 16 januari få se hundratals stockar som i länga tåg går och bär på ljus/facklor.

8. År 1846 kokades en snösoppa åt 432 stockar. Alla åt och snart märkte de att något var fel. Snösoppan hade inte kokats tillräckligt länge så den var full av bakterier. En våldsam epidemi bröt ut där 78 stockar, varav 43 barn, dog.

Japp, då har ni fått veta lite mer om Noppikita. Ha det bra så hörs vi!

Mvh

Ida och Kingi

Vi är tillbaka

Hej igen!

Jag och Kingi har under jullovet haft ledigt från bloggen för att vila upp oss. I onsdags började dock skolan igen och vår vila är över. Minst ett inlägg varje vecka utlovas, nästa kommer på tisdag eller onsdag.

Ha det bra!

Mvh

Ida och Kingi

Kingi berättar #3

Hej på el!

Jag äl tillbaka och tänkel belätta ännu en liten histolia flån mitt liv. Det jag ska belätta hände bala någla månadel innan jag lälde känna Ida.

På den tiden jobbade jag som dläng på min falblols bondgåld. Jag tyckte velkligen om mitt albete tlots att jag val tvungen att albeta utan uppehåll 11 timmal valje dag. Albetet val ofta ganska enfolmligt och eftel en lång dags albete hände det att jag, ung som jag val på den tiden, hittade på en hel del hyss.

En regnig kväll i böljan av novembel fick jag en enligt mig själv lysande idé. Min falblol hade många olika solels djul på sin gåld. Allt flån åkelsolkal till daggmaskal. 

Min absoluta favolit val de ståtliga ekoxalna. Med sina glänsande skal och krlaftfulla käkal både imponelade och sklämde de mig. Min tanke denna sena höstkväll val att jag skulle fölsöka lida på en av dessa valelsel. Det äl inte många som lidit på en ekoxe inte!

Föl att min plan skulle kunna genomfölas måste allt genomfölas i stölsta hemlighet. Min falblol skulle velkligen inte bli glad om han fick leda på vad jag tänkte göla. Jag gick till mitt lum, släckte lampan, la mig i sängen och låtsades sova. Låg däl i mölklet och väntade på att alla andla skulle somna.

Näl jag någla timmal senale vaknade val klockan övel två på natten. Det enda ljud som höldes val svaga snusningal flån sovlummet intill. Zzzzzzzzzzz....

Jag smög så tyst jag kunde yt flån mitt lum, flam till ytteldöllen och smet ut. Döllen knallade näl jag långsamt sköt igen den. Den kyliga natluften slog emot mig. Detta val dock inget jag han leflektela övel näl jag så folt jag kunde splang mot ladugålden däl ekoxalna bodde.

Näl jag kom in gick jag dilekt till velket. Sadel, lidspö, betsel, allt som behövs näl man ska lida på en ekoxe. Jag valde ut den stölsta av dem och lyckades faktiskt eftel en lång och häftig kamp sadla den.

Den lev mig med sina käktaggal och stampade med sina många föttel. Just näl jag skulle sitta upp öppnades döllen till ladugålden och in stolmade min falblol.

"Vad hållel du på med? Äl du helt flån vettet! Gå genast ut däliflån!"

Näl min falblol kommit in i ladugålden hade jag blivit så övellaskad att jag släppt allting och vänt mig om. Nu insåg jag mitt stola misstag föl endast någon stockmetel bakom mig stod en mycket uppletad ekoxe och viftade vredgat med käftalna. Jag sklek till och slog mitt pelsonliga lekold i höjdhopp näl jag slängde mig övel den höga kanten på boxen. En av ekoxens käkpiggal lispade upp ett stolt sål i min fot.

Min falblol hjälpte mig in. Foten val svålt skadad så de kölde in mig till nälmaste stocksjukhus däl jag våldades i 4 dagal.

Näl jag kom hem igen belättade min falblol föl mig om ekoxalna. Han besklev delas natul och beteenden så noga att jag eftel det inte vågade gå i nälheten av en ekoxe på flela ål. 

Idag hal jag kommit övel min lädsla föl ekoxal och jag hal faktiskt även lidit på en, även om detta gjoldes med en stol dos fölsiktighet och en klump i magen. 

Episoden med ekoxen på min falblols gåld äl idag en lite lolig histolia att belätta i de mest skilda sammanhang men där och då kunde det velkligen gått illa. Jag kan va glad att jag kom undan med bala en lispad fot...

Tack o hej!

/Kingi Kalende

Stockarnas främsta högtider

Hej!

Tänkte skriva lite om några av stockarnas främsta högtider.

(Namnen är från början på stockspråk men jag översätter dem så gott det går.)

1. Välkomnandet av sommaren. (Chattoliekkia)

Denna högtid firas den första Juni. Skulle kunna kallas för stockarnas nationaldag. Firandet äger rum utomhus även om det regnar. Man äter, umgås och firar. Någon gång under dagen går alla i en stor parad av valfri längd där man sjunger stockarnas nationalsång och viftar med kvistar med eklöv. Eklöv är viktigt och symboliserar fruktbarhet och glädje.

2. Sommarljusets dag (Molontam)

Firas på årets ljusaste dag. Mat, mat och mat är det som gäller. Man äter från det att solen går upp till dess nedgång. Eftersom att stockar inte fungerar som oss människor är detta möjligt för dem. Maten äts i en viss ordning där man både börjar och slutar med att äta en nyskördad nyponros som symboliserar vänskap. När solen går ner slutar ätandet och man går och lägger sig.

3. Skördefest (Klastolmi)

Firas i oktober när skördetiden är slut. Förutom mat och dryck innehåller programmet även ringdans och lekar. Detta är mycket uppskattat och passar alla åldrar. Dansen sker runt en rönn som skulle kunna jämföras med vi människors julgran. Rönnbär symboliserar tacksamhet och är en viktig del av firandet.

4. Novemberdagen (Tilelmosa)

Firas vid den sista fullmånen i november. Firandet sker privat i var familjs hem. Novemberdagen firas för att ta farväl av de stockar som efter firandet ger sig ut på vintervandring. Man eldar tallbarr som symboliserar saknad. Askan som blir över delas upp på varje familjemedlem för att sparas och sedan återförenas när vandrarna återvänder.

5. Snöänglar (Noppikita)

Firas den sextonde januari. Snö är viktigt. Finns det inte snö där man bor vandrar man norrut till kallare och snöigare platser. Olika vintersporter som kälkåkning och snöspring utövas. I slutet av dagen hålls en tävling om den vackraste snöängeln. Vinnaren får en krans av järnek som symboliserar framgång.

6. Vårljusets högtid (Lavonita)

Firas den första dag på våren då dagen varar längre än natten. Är en mycket glädjefylld högtid. Något som är speciellt med denna högtid  är att djuren är med (det är förbjudet att äta upp andra gäster). Fåglarna brukar hålla en mycket välbesökt vårkonsert och alla möjliga sorters aktiviteter ordnas. Slutligen hålls en måltid där huvudrätten är kirskål som ska symbolisera hopp och livsglädje.

Äldre inlägg

Nyare inlägg