Här kommer ett inlägg om mitt och Lydias noppikitafirande den 16/1-18!

Noppikita firas varje år av de stockar som är kvar hemma under vintern. Mer om detta går att läsa i ett av mina tidigare inlägg, detta är länkat här.

Aja, nu till vad som hände i tisdags då firandet gick av stapeln. Jag och Lydia möttes hos henne vid 5 på eftermiddagen för att koka snösoppa och binda järnekskransar, så som traditionen säger. 

 
 
I den traditionella snösoppan är all vätska som ingår smält snö.

Utöver snön tar man bara och blandar i diverse grönsaker man råkar ha hemma. Detta år blev det morötter och vitkål för oss.

 

Här är kransarna precis klara, mycket vackra små skapelser om jag får säga det själv.

Efter förberedelserna i The Oakmans kök vandrade vi upp till vår kära vän gammelstocken som har uppnått en även för stockar aktningsvärd ålder. Tyvärr gör detta att han har en hel del värk som begränsar hans förmåga att färdas några längre sträckor. Men om inte Muhammed kan komma till berget får berget komma till Muhammed, så att säga. 

Uppe hos gammelstocken avnjöt vi vår snösoppa i det skenet av levande ljus.

Gammelstocken fick såklart prova våra kransar, och även om han inte längre kan vara med i snöängelstävlingarna så var han i sin ungdom en sann mästare inom denna gren.

Efter en stund tog vi farväl av vår vän för att tända våra ljus och vandra i ett stämningsfullt fackeltåg ner till en av våra andra vänner; stocken vid kyrkan. Trots vindens ihärdiga försök att släcka våra stackars ljus lyckades vi utan några större missöden hålla elden brinnande hela vägen.

Väl framme vid stocken vid kyrkan gick den traditionella snöängelstävlingen av stapeln. Ordet noppikita betyder förresten snöänglar, så detta är verkligen en viktig del av firandet. Vi avslutade tävlingen och hela firandet med att kröna varandra med våra järnekskransar. Järneken i kransarna symboliserar framgång.Länk till inlägg om stockhögtider.

Ja, detta var mitt inlägg om Noppikita och även om det har gått ett tag nu så vill jag i alla fall önska er alla en Glad Noppikita i efterskott!

På återseende!

/Ida